onsdag 26 november 2014

Bananer

Tjatja bloggen, Becka här!!
Jag ska skriva lite om bananer!
Många av er tror säkert att bananer är en frukt som växer på träd. Ni har fel.
Vad växer bananerna på då? Bananerna växer på en pseudomstam. Stammen växer lodrätt och kan bli upp till tio meter lång och bladen kan bli upp till tre och en halv meter långa. Bananstocken kan bära upp till 200 bananer med en sammanlagd vikt på 50kg.
Och vad är då en banan om det inte är en frukt? Jo bananen är faktiskt ett bär och själva bananplantan är en ört.
Bananer är ett av det vanligaste snackset, speciellt i Sverige. Varje svensk äter ungefär 19 kilo bananer på ett år.
Det kanske är svårt att tro eftersom vi bara äter dom gula bananerna från mataffären men det finns faktiskt mer än 50 sorters bananer. Det flesta bananer är dock inte ätbara. Matbananerna är uppdelade i två grupper, mjölbananer som är lite mindre söta i smaken och dessertbananer som är de bananer vi äter vardagligen. Bananer odlas över hela världen men produktionen är som störst i Brasilien, Filipinerna och Indien.
Det produceras ca 100 miljoner ton bananer världen över, men endast en procent av produktionen är rättvisemärkt. På bananodlingarna används det en hel del bekämpningsmedel. På en yta som är lika stor som en fotbollsplan används varje år ca 50 kilo bekämpningsmedel. Man använder bekämpningsmedel vid produktionen av bananer för att skydda plantan mot svampar och de insekter som äter på plantan. Men studier har nu visat att växten tar upp bekämpningsmedlet och resultatet av det är att gifterna finns i både skalet och köttet på bananen. Dessa kemiska bekämpningsmedel har en väldigt negativ effekt på naturen och djurlivet runt om odlingarna. Det är inte bara djuren och naturen som påverkas negativt av de bekämpningsmedel som används utan även vi som äter bananerna. En studie som har gjorts på djur visar att gifterna som finns i bananköttet påverkar levern och sköldkörteln. Även de anställda har det tufft på plantagen, dom riskerar att drabbas av nervskador och hudutslag. Som om det inte var nog med de fysiska skador de anställda får så har de även så pass låga löner att dom inte kan leva på dom. De har även osäkra anställningsvillkor och inskärningar av organisationsrätten.
Bananer mognar väldigt fort, vilket blir ett problem när man ska exportera dem. För att sakta ner mognadsprocesses sätts stora platspåsar på bananstockarna medans de växer och sedan transporterar man bananerna i specialtillverkade lådor i båtarnas kylrum.
Hur kan bananproduktionen bli mer hållbar? Det första man tänker på i den här frågan är självklart miljön och hur vi kan förbättra den negativa effekten på miljön. Men det största problemet för produktionens hållbarhet är konsument- och produktionspriserna är så pass låga att man inte har råd att investera i en mer hållbar produktion. Det lättaste sättet att förbättra hållbarheten är genom att höja marknaspriset på bananerna så att producenterna har råd att investera i de saker som behövs för att göra produktionen mer hållbar. Exempel på dom sakerna är bättre skyddsutrustning till arbetarna, högre löner och mer miljövänlig produktion. 
Det är livsmedelverket som har ansvar för de bananer som kommer till Sverige och dom kontrollerar bananerna tillsammans med kommunerna och länsstyrelserna. Man kontrollerar livsmedlet genom att göra 50 olika stickprov på det för att kolla livsmedlet gränsvärden. Livsmedelslagstiftningen säger att den som vill sälja bananerna ansvarar för att dom är säkra och rätt märkta.
För att bananen ska räknas som fairtrade måste produkten uppfylla vissa fairtrade-kriterier. Kriterierna gäller för både anställd arbetskraft och privata odlare inom mindre jordbruk. Kriterierna är tagna från Fairtrades hemsida och är följande:
  • Regler för kemikaliehantering och hälsofrämjande åtgärder.
  • Krav på långsiktiga handelsrelationer.
  • Varje odlare har rätt att uttrycka sina åsikter och vara delaktig i besluten inom producentorganisationen.
  • Förbud mot barnarbete
  • På plantage med anställd arbetskraft är det krav på minimilöner som lägst.
  • Organisationsrätt
  • Producentorganisationen ska betalas ett pris minimipris som lägst som ska täcka kostnaden för en hållbar produktion. Samt en premie till investeringar i verksamhet och lokalsamhälle. Vad premien ska användas till bestämmer medlemmarna och de anställda själva, så länge det inte strider mot någon av fairtrades kriterier.



Källor:


torsdag 20 november 2014

Pangasius eller också kallad hajlmal

Pangasius huvudodlingar är i Vietnam. En av dom största odlingarna är i Mekongfloden, där det är mycket stor trängsel och väldig flitig användning av antibiotika. Vilket båda hade givit stora negativa effekter av produktionen, vilket syns i både floden och havet. Hajmals odlingarna är inte på något sätt ekologiskt hållbara med tanke på alla kemikalier och medicin (antibiotika) som måste användas p.g.a. att man måste hålla sjukdomar och parasiter borta när dom bor så tätt inpå varandra. 

Resten av alla dessa ämnen går sedan direkt ut i havet. Men varför fortsätter man att odla hajmal om det nu ger en så stor negativ effekt på naturen? Jo, för det enorma begäret av hajmal och okunnighet om sidoeffekterna. Människor som är omedvetna om alla dessa skador som vi ger naturen, bara för att vi vill ha något så simpelt som fisk. Idag är hajmals industrin en av dom största i världen för fisk. Vi producerar så mycket som 1,2 miljoner ton hajmal per år, det överskrider t.o.m. industrin för den norska laxen!








Källor:
www.wwf.se
www.ne.se
www.klimatsmart.se

onsdag 12 november 2014

Palmolja och Lantmännen

    

Palmolja

Vad handlar det om? Hur berörs Lantmännen?

Palmolja används i stor omfattning som insatsmedel vid produktion av livsmedel och foder. Den globala efterfrågan av palmolja ökar snabbt. Enligt WWF är cirka 4,5 miljoner personer beroende av palmolja för sin överlevnad i Sydostasien. Ur ett resurseffektivt synsätt (med avseende på land yta och när palmerna börjar ge frukt) så är palmoljan den mest effektiva grödan, fem gånger så effektiv jämfört med liknande grödor. Om man ser till den globala livsmedelsförsörjningen är det därför viktigt att fortsätta använda palmoljan. På flera håll i världen sker oljepalmsplantagernas utbredning på bekostnad av regnskog och biologisk mångfald, och tränger undan ursprungsbefolkningars rättigheter. Andra utmaningar att hantera är användningen av bekämpningsmedel som förorenar mark och vatten runt plantagerna.
Lantmännen använder palmolja som ingrediens i livsmedel. Vi använder även restprodukter från palmoljeproduktionen (palm kärne expeller) som ingrediens i foder. Lantmännens ansvar innebär vi ställer krav på att den palmolja som vi använder producerats på ett ansvarsfullt sätt

Vad är en banan?

Tjatja bloggen, Becka här!!
Jag ska skriva lite om bananer!
Många av er tror säkert att bananer är en frukt som växer på träd. Ni har fel.
Vad växer bananerna på då? Bananerna växer på en pseudomstam. Stammen växer lodrätt och kan bli upp till tio meter lång och bladen kan bli upp till tre och en halv meter långa. Bananstocken kan bära upp till 200 bananer med en sammanlagd vikt på 50kg.
Och vad är då en banan om det inte är en frukt? Jo bananen är faktiskt ett bär och själva bananplantan är en ört.


Oljepalmsplantage

Hur många av oss tänker på vilken sorts matolja som finns i det vi äter? Världens viktigaste vegetabiliska olja, palmolja, finns i mat och produkter som vi använder varje dag. Förutom i margarin, kakor, friterade produkter och choklad kan palmolja också finnas i smink, tvål, tvättmedel, ljus och mycket annat.
Restprodukter efter utvinning av palmkärnolja från oljepalmsodlingarna i Sydostasien används också och exporteras till Sverige för att bli djurfoder.




Oljepalmsplantage hotar ovärderliga regnskogar

En ständigt ökande världshandel gör att vi konsumenter allt mer påverkar förhållanden på andra håll i världen. Ofta är vi konsumenter inte medvetna om vilka effekter våra inköp och vår konsumtion har. Det behöver vi ändra på. Vi måste både reagera och agera! Enorma arealer av världens mest artrika regnskog har huggits ned och ersatts av oljepalmsodlingar. I samband med det har människor, djur och växtarter trängts undan och fått kraftigt försämrade eller förstörda livsmiljöer.

Ursprungsbefolkningarnas hävdvunna rättigheter sätts åt sidan och lokalbefolkningarnas intressen hotas. Förutom hoten mot viktiga och ovärderliga ekosystem bidrar omvandlingen av tropikskog till stora utsläpp av växthusgaser och har negativa effekter på de omgivande områdenas tillgång till rent vatten. Men det behöver inte vara så; vi kan ställa krav på en mer ansvarsfull produktion som tar hänsyn till både natur och människor.

Oljepalmen



En oljepalm.

Oljepalmen är 6-10 gånger mer produktiv per ytenhet än till exempel raps och solros. Den är grön året runt och kräver mindre vatten, gödning och bekämpningsmedel än andra oljeväxter. Odlingen är arbetskrävande och skörd sker så ofta som var fjortonde dag.

I dag räknar man med att 4,5 miljoner människor enbart i Sydostasien får sin försörjning genom att odla oljepalm, som också passar utmärkt för småskalig odling. I exempelvis Indonesien produceras 40 procent av palmoljan av småbrukare som därigenom kan försörja sig och höja sin levnadsstandard.

Intresset för odling av oljepalm har också ökat snabbt i till exempel Kamerun, Liberia och Demokratiska republiken Kongo i Afrika, i Peru och Brasilien i Sydamerika och i Papua Nya Guinea.

Fläskkött

Tjänare jag heter Max och tänker skriva lite om fläskkött! ^-^

Det finns cirka 1.200st gårdar i Sverige som har grisköttsproduktion. Många som både har suggor som får kultingar som sedan föds upp på gården hela vägen till de skickas till slakt. Det kallas för integrerad produktion. Det finns också olika typer av specialisering, bara suggor som grisar och smågrisarna säljs eller bara uppfödning av slaktgrisar. Det finns cirka 120.000 suggor i Sverige och årligen slaktas ungefär 2,5 miljoner grisar.

En ungsugga, får sin första kull vid 1 års ålder. En sugga får normalt cirka 8 kullar med 12-14 griskultingar per kull. Det vanligaste är att en sugga föder drygt två kullar per år. Det gör att man får ca 23 slaktgrisar per år från en svensk sugga. Men det finns de som kan ge mer än 26 slaktgrisar per år.

Jämfört med många andra länder så ger våra suggor färre grisar per år bland annat på grund av att vi har en lag som kräver högre avvänjningsålder hos smågrisarna än inom andra länder i EU. Slaktgrisarna blir ca 6-7 månader gamla och väger ca 100 kg när de slaktas.


Källa: Krav.se och Svensktkott.se

Griskött: Danmark vs. Sverige.
FYI: All svenskt griskött är INTE ekologiskt.
Bilder tagna från Köttguiden.se

Gällande klimatet för grisarna i Danmark så är det risk för övergödning. De använder Sydamerikansk soja vilket driver på skogssköljing vilket minskar den biologiska mångfalden i Sydamerika. Kemiska bekämpningsmedel används även för att odla maten grisarna äter. Antibiotika används för att grisarna inte ska bli sjuka och infektera människorna som sedan köper och äter det. Jag borde också notera att 99% av alla grisar i Danmark har avknipsade knorrar. Detta är förbjudet i Sverige och det mesta av Europa. Men grisarnas svansar är avknipsade för att myndigheterna har beviljat det. Grisarna står så nära varandra i stora burar, att de kan börja äta på varandras knorrar. Väggarna är skitiga och luften är dammig där inne, dessutom så ligger det avföring på marken överallt och kultingar har svårt att bajsa på grund av infektioner. Detta är en skadlig levnads situation för grisarna. Suggorna är instängda i enskilda burar där de bara kan stå eller ligga och äta, i själva verket så kan de inte ens gå runt utan de står bara där dag i ända tills de ska föda. Grisarna har även liggsår för att golvet är så kalt, det finns inge halm på marken för att skydda grisen från dessa skador.

I Sverige så är vi mer ekologiska när det gäller foder till grisarna. De får gå fritt omkring i naturen och äta den mat de är avsedda att få äta. Även så ska de få böka runt i gyttjan. Vi använder även inga bekämpningsmedel för att få köttet att hålla längre/ ta bort bakterier. Antibiotika används endast när djuret är sjuk.

Vi som konsumenter måste stå på våra fötter och fatta ett beslut. Köp Krav-märkt fläskkött eller ekologiska baljväxter och öka hållbarheten för samhället i Sverige och minska övergödning.